Bolognaprocessen

Europa ska vara ett sammanhållet område för högre utbildning.

2007 gjordes det svenska utbildningssystemet om som ett led i Bolognaprocessen.

Historia

Bolognaprocessen inleddes i början av 2000-talet. Det europeiska samarbetet hade som mål att länderna skulle ha lättförståeliga och jämförbara utbildningssystem. Samarbetet skulle också göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa.

Sedan Bolognadeklarationen undertecknades 1999 har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits.

Vad innebär detta för Sverige?

Sverige införde en ny utbildnings- och examensstruktur 2007. Syftet var att högskoleutbildningen skulle vara jämförbar mellan de 50-tal länder som ingår i processen. Genom den har Sverige anpassat den högre utbildningen till resten av Europa.

Vad innebar den nya examensstrukturen?

  • Ett helt nytt poängssystem där ett års studier motsvarar 60 högskolepoäng vid heltidsstudier.
  • En nivåindelning med tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
  • Alla som tar en akademisk examen får en examensbilaga (Diploma Supplement) som gör det lättare att använda examen utomlands.

Vad gör lärosätena med Bolognaprocessen?

Mycket av det som lärosätena gör i linje med Bolognaprocessens mål styrs genom lagar, förordningar och regeringens regleringsbrev. Det handlar exempelvis om breddad rekrytering, tillgodoräknande, bedömning av reell kompetens och mobilitet.

2016-2018 pågår ett projekt för att öka antalet studenter i Sverige som väljer att läsa delar av sin utbildning utomlands. Universitets- och högskolerådet (UHR) driver satsningen.

Läs mer om projektet "The Academic Value of Mobility" på UHR:s webbplats

Prioriterat till 2020

2011-2020 ska fokus ligga på 6 prioriterade områden enligt Bolognaprocessen:

  • Den sociala dimensionen – utbildning av hög kvalitet ska vara tillgänglig för alla, där underrepresenterade grupper bör ges särskilt stöd för att delta och genomföra sina studier.
  • Livslångt lärande – att lära hela livet ska stimuleras genom olika former av utbildning och genom att införa ett nationellt kvalifikationsramverk (National Qualification Framework, NQF).
  • Anställningsbarhet – arbetsmarknaden behöver i allt högre grad välutbildad personal. Universitet och högskolor behöver möta behovet genom bland annat praktik i utbildningsprogrammen.
  • Studentcentrerat lärande – universiteten och högskolorna ska ange lärandemål i utbildningarnas kursplaner.
  • Internationalisering och mobilitet – fram till 2020 ska minst 20 procent av dem som tar examen ha studerat eller praktiserat utomlands under sina studier. Mobilitet ska vara en utmärkande egenskap i europeisk högre utbildning.
  • ”Multidimensional transparency tools” – det ska bli möjligt att jämföra europeiska universitet och högskolor med varandra, relaterat till Bolognaprocessen.

Den svenska Bolognaexpertgruppen

På initiativ av Europeiska kommissionen har länderna bildat nationella grupper av Bolognaexperter. I Sverige samordnades gruppen av UHR. Gruppen är för närvarande vilande. Dess främsta uppgift var att stödja lärosätena genom att arrangera seminarier och workshopar.

Läs mer om Bolognaprocessen på UHR:s webbplats