Universitetskanslersämbetet logotyp
 Skriv ut

Den svenska högskolans historia

Sverige fick sitt första universitet 1477. Universitetet låg i Uppsala och utbildningen var främst inriktad på att förse kyrkan med präster.

Under 1500-talet låg universitetsverksamheten delvis nere på grund av politiska oroligheter. På 1600-talet under det svenska stormaktsväldet, ökade behovet av ämbetsmän som kunde föra Sveriges talan i kontakter med främmande länder. Den högre utbildningen upprustades för att kunna tillgodose detta behov. 1632 grundades Sveriges andra universitetet i det nu estniska Tartu (som benämndes Dorpat då staden tillhörde Sverige). Därefter följde Kungliga Akademien i Åbo 1640 och Lunds universitet 1666. Intresset för studier i medicin och naturvetenskap ökade under den här tiden.  

Inträdesexamen höjde kvaliteten på utbildningen

Under 1700-talet och långt in på 1800-talet var verksamheten vid universiteten i huvudsak inriktad på undervisning. Under 1800-talet höjdes kvaliteten på den utbildning universiteten anordnade. Inträdeskraven skärptes och alla sökande fick genomgå en inträdesexamen. År 1826 startades undervisning vid Teknologiska institutet i Stockholm, som från 1877 har gått under namnet Kungliga Tekniska högskolan.  

Kommunala högskolor inriktades på naturvetenskaplig utbildning

Den högre utbildningen utvecklades mycket under 1800-talet. Fackutbildningar blev högskoleliknande fackhögskolor och nya professurer inrättades. Under slutet av 1800-talet grundades två kommunalt anknutna och finansierade högskolor – en i Stockholm (1878) och en i Göteborg (1891). Högskolorna profilerades mot naturvetenskap.  

Yrkesutbildningar införlivades i högskolan

I början av 1900-talet utvecklades den svenska högskolan ytterligare. Flera yrkesutbildningar och specialinstitut blev högskolor. Exempel på detta är lärarhögskolor, socialhögskolor och journalisthögskolor.

1940–1975 utvecklades forskningen vid universitet och högskolor mycket. En ny forskningsorganisation byggdes upp och särskilda forskartjänster inrättades.  

Många högskolor ökade möjligheten att studera

Under den senare delen av 1900-talet  och i början av 2000-talet expanderade den högre utbildningen i Sverige mycket. Många nya högskolor grundades (framför allt 1977–1980 då många yrkesskolor fick högskolestatus) och antalet studenter sköt i höjden. Det politiska målet var att alla ska ha möjlighet att studera på högskolan.

Sammanslagningar av lärosäten

Idag kan nya lärosäten uppstå genom sammanslagningar mellan redan befintliga universitet och högskolor. Exempel på sammanslagningar som ägt rum de senaste åren är när Linnéuniversitetet bildades genom att Högskolan i Kalmar gick samman med Växjö universitet 2010. Samma år blev Lärarhögskolan i Stockholm en del av Stockholms universitet. Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm gick samman och bildade Stockholms dramatiska högskola 2011. Den första juli 2013 gick Högskolan på Gotland samman med Uppsala universitet och den första januari 2014 startade Stockholms konstnärliga högskola. Det är en sammanslagning av Stockholms dramatiska högskola, Operahögskolan och Dans- och cirkushögskolan.

Universitetskanslersämbetet
Adress: Box 7703, 103 95 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 085 00
Orgnr:  202100-6495
E-post: registrator(at)uka.se
Fax: 08-563 085 50

Följ oss på Twitter »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UPP Tillbaka till toppen