Åren 1477-1900

Från de första universiteten till högskolornas uppkomst under 1800-talet.

De första universiteten i Europa

Redan på 1100-talen började universiteten växa fram runt om i Europa. Det första universitetet grundades i Bologna 1088 genom att studenter slog sig samman i ett skrå – universitas – och anställde lärare. När det andra universitet i Paris grundades 1210 så var det lärare som bildade ett universitas. Parisuniversitetet utgjorde det studium generale, länge en alternativ benämning på universitet, som än i dag karakteriserar ett universitet, det vill säga att studierna bedrivs inom alla kunskapsområden.

De första universiteten skapades för att utbilda präster och ämbetsmän. Yrkesutbildning är alltså den äldsta uppgiften i universitet och högskola.

Än i dag används termer från det medeltida universitetet, såsom fakultet, dekan, doktor, magister, student och kollegium.

Sveriges första universitet

Det första universitetet i Sverige grundades 1477 i Uppsala. Då var enbart män tillåtna att studera. Under det svenska stormaktsväldet på 1600-talet ökade behovet av ämbetsmän som kunde delta i utveckling och förvaltning av det svenska stormaktsväldet. Det grundades tre nya universitet: Universitetet i estniska Dorpat (nuvarande Tartu), Kungliga Akademien i Åbo och Lunds universitet.

Den naturvetenskapliga revolutionen

Under 1600- och 1700-talen skedde den naturvetenskapliga revolutionen. Förnuft och vetenskap blev ledorden och intresset för studier i medicin och naturvetenskap ökade liksom inriktningen mot att vetenskap och utbildning skulle vara nyttig. Carl von Linné blev en tidig symbol för svensk naturvetenskap.

1800-talet

Under 1800-talet fick det naturvetenskapliga sättet att arbeta stort genomslag vid svenska universitet.

Sverige hämtade sitt ideal från det tyska Humboldtuniversitetet som betonade att utbildning och forskning måste verka och utvecklas tillsammans, så att studentens egen förmåga att söka och sätta samman kunskap utvecklas.

Samtidigt utvecklades bildningsidealet. Studenten skulle under sin tid vid universitetet utvecklas som individ och skapa sig en helhetsbild av tillvaron. Att forskaren samtidigt skulle vara lärare var ett ideal som fortlever i dagens högskola.

Det var först nu som forskning blev ett uttalat uppdrag för universiteten.

Under 1800-talet uppstod – parallellt med universiteten – de nyttoinriktade högskolor som senare skulle införlivas i universitetsvärlden som medicinska institut, tekniska högskolor och högskolor för lant- och skogsbruk. Denna utveckling fortsatte med handelshögskolor under början av 1900-talet. Universitetens uppgifter yrkesutbildning, bildning och forskning etablerades.

Kvinnors inträde

1873 fick kvinnor äntligen tillträde till universiteten i Sverige. De fick rätt att ta examen på filosofisk och juridisk fakultet.

Då hade emellertid redan den första kvinnan - Betty Pettersson (1838-1885), en sadelmakardotter från Visby, fått tillträde till Uppsala universitet genom kunglig dispens. Kvinnor var dock utestängda från den teologiska fakulteten samt från att ta en juridisk examen högre än kandidat och för statliga tjänster kunde de inte använda sin utbildning fullt ut förrän efter 1925.