Kvinnornas universitetshistoria

Länge var det enbart männen som släpptes in i svenska universitet och högskolor. Kvinnornas universitetshistoria är bara drygt 140 år gammal.

När Sverige fick sitt första universitet, Uppsala universitet 1477, var enbart män tillåtna att studera.

Utbildningen under den här tiden var främst inriktad på att förse kyrkan med präster. De unga männen från de högre samhällsklasserna studerade teologi, latin och filosofi.

För kvinnorna skulle det dröja nästan 400 år innan de kunde söka sig till högskolan.

Första kvinnan

1871 fick Sverige sin första kvinnliga student, Betty Pettersson (1838-1885), en sadelmakardotter från Visby, vid Uppsala universitets filosofiska (dagens motsvarighet ungefär humanistiska och samhällsvetenskapliga) fakultet. För att få tillträde till universitet hade hon sökt dispens hos kungen. 

Foto på Betty Pettersson, Sveriges första kvinnliga student 1871.

Betty Pettersson, Sveriges första kvinnliga student 1871. Foto: Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek

Universiteten öppnade för kvinnor

År 1873 fick kvinnor äntligen studera vid universiteten. De fick rätt att ta examen på filosofisk och medicinsk fakultet och på lägre nivåer inom juridisk fakultet. De kunde varken göra karriär inom universiteten eller inneha de högre tjänsterna inom staten enligt grundlagen. Kvinnor fick inte heller studera vid den teologiska fakulteten.

Bilden av kvinnan

Kvinnors tillträde till universiteten var en fråga som hade diskuterats livligt i såväl den svenska riksdagen som ute på universiteten och många där var kritiska till att låta kvinnor studera. Lärda kvinnor utmanade den traditionella uppfattningen att kvinnans plats var i den privata sfären, hemmet, medan männens plats var i offentligheten.

Kvinnor vid universiteten utmanade också den traditionella uppfattningen att män var intellektuellt överlägsna kvinnor. Kvinnliga studenter ansågs därför hota männens position och makt vid universiteten.

Få kvinnor

Det var få kvinnor som sökte sig till universiteten till en början. Till exempel var endast 4 av totalt 1 593 studenter kvinnor i Uppsala 1882. En klar anledning var att det inte fanns någon allmän förberedande skola för flickor som ville läsa vid universitetet, eftersom de högre allmänna läroverken var stängda för dem.

Klass gav förtur

Följden blev att det var enbart unga kvinnor som kom från förmögna hem där föräldrarna hade råd att låta dem gå i privata flickskolor som kunde ta studenten och studera vidare på universitet. De första kvinnorna var oftast döttrar till fäder med akademiska yrken.

Får studera men inte arbeta

De få kvinnor som studerade på universiteten kunde dock inte använda sina kunskaper i yrkeslivet: de kunde varken göra akademisk karriär efter en examen eller disputation, eller använda sin utbildning för att söka höga tjänster inom staten förrän år 1925.
Enbart infödda svenska män kunde enligt grundlagen inneha högre tjänster inom den akademiska världen, statliga tjänster och ämbeten.

Kvinnorna var hänvisade till att arbeta inom den privata sektorn. De kvinnliga akademikerna tog strid för detta, organiserade sig och började kämpa för att få utöva sina yrken inom staten.

Tidiga pionjärer