Vilka lagar styr?

Högskolelagen, högskoleförordningen och regleringsbrev styr högskolans verksamhet.

Högskolelagen

Den statliga högskolan styrs av högskolelagen (1992:1434) som är beslutad av riksdagen. Lagen ger en ram för organisation och styrning, som att ange att varje lärosäte måste ha en styrelse och en rektor, men den är för övrigt inte detaljerad. Av lagen framgår också vad som ska känneteckna högre utbildning samt exempelvis att högskolan ska främja jämställdhet och bredda rekryteringen av studenter.

Högskoleförordningen

Högskolelagen kompletteras av högskoleförordningen (1993:100), förordning (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet och förordning (2007:1164) för Försvarshögskolan som är beslutade av regeringen.

Där finns till exempel regler för anställning av lärare och doktorander, behörighetsregler för dem som söker till högre utbildning samt regler för kursplaner och betyg. I bilagor till förordningarna finns så kallade examensordningar som innehåller beskrivningar av och mål för alla examina.

Motsvarande lagstiftning för enskilda utbildningsanordnare är lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Det finns också ofta avtal med regeringen där krav på de enskilda utbildningsanordnarna framgår.

På bemyndigande av regeringen utfärdar Universitets- och högskolerådet (UHR) föreskrifter som kompletterar och förtydligar de bestämmelser som finns i högskolelagen och förordningarna.

Regleringsbrev

Högskolan styrs också av regeringens årliga regleringsbrev till varje lärosäte. Av regleringsbrevet framgår bland annat storleken på anslagen och bestämmelser för verksamheten.

Regleringsbrev innehåller övergripande regler och riktlinjer. Särskilda uppdrag delas också ut via det.