Universitetskanslersämbetet logotyp
 Skriv ut

Vårens dialogmöten

– synpunkter och dokumentation

På Universitetskanslersämbetet (UKÄ) pågår nu ett intensivt arbete med att ta fram ett nytt nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Under våren 2016 har UKÄ träffat över 400 personer för att diskutera förslaget och få in synpunkter. Det har även varit möjligt att lämna synpunkter via webbplatsen.

Här kan du ta del av synpunkter som kom upp när UKÄ samlade rektorer, kvalitetssamordnare, lärare, studenter och arbetsliv för att diskutera förslaget till ett nytt nationellt kvalitetssystem. Synpunkterna bearbetas just nu av UKÄ.

Vid dialogmötena ville UKÄ få återkoppling och synpunkter inom framför allt dessa områden:

  1. Hur ska student- och arbetslivsperspektivet beaktas i utvärderingarna?
  2. Ska en två- eller tregradig skala användas vid bedömningarna av lärosätenas kvalitetetsarbete? Om lärosätet får ett negativt omdöme, hur görs UKÄ:s uppföljning på bästa sätt?
  3. Vilka underlag förutom studenters självständiga arbeten kan användas för att bedöma utbildningars resultat?
  4. Vilka förutsättningar och behov finns för att kunna jämföra utbildningars kvalitet mellan olika universitet och högskolor?

Synpunkter samlade i ordmoln

Vid några av dialogmötena fick deltagarna vid olika tillfällen tycka till i realtid om kvalitetssystemet i sina smartphones, utifrån diskussionspunkterna ovan. Här är två ordmoln som sammanfattar resultatet av alla synpunkter.

Vad är positivt?

Resultat från mentimeter-undersökning. Klicka för större bild.

Vilka är utmaningarna?

Resultat för mentimeter-undersökning. Klicka för större bild.

Synpunkter i korthet

30 maj: Dialogmöte med studenter

  • Systemet bör framför allt ha fokus på utveckling och studentcentrerat lärande.
  • Bra att studenter får utse sina egna representanter.
  • Att skapa en studentpool kan underlätta UKÄ:s rekrytering till bedömargrupper.
  • Bra om UKÄ tar fram instruktioner för studentkårernas rekrytering av studenter till intervjuer och vilken kompetens som efterfrågas.
  • Viktigt med ett jämställdhetsperspektiv vid rekrytering av studenter, både till bedömargrupper och till intervjuer.
  • Kvalitetssystemet blir resurskrävande för studentkårerna.
  • Bra med mindre fokus på självständiga arbeten.
  • Det kan behövas olika bedömningsgrunder för olika typer av utbildningar.
  • Hela utbildningens examination bör granskas särskilt. Flera betonar dock svårigheten med detta eftersom utbildningarna är så olika.
  • Svårt att göra nationella jämförelser av utbildningarnas kvalitet, bland annat eftersom lärosätena har olika profileringar.
  • Bra med transparens men det får inte leda till ”mäthets” och rankning.
  • Koppla resultaten från utvärderingarna till antagning.se.
  • Viktigt att UKÄ beskriver hur den löpande utvecklingen av systemet ska gå till.

3 och 8 juni: Dialogmöten med rektorer och kvalitetssamordnare om hela kvalitetssystemet

  • Viktigt att lärosätena känner en tillit till kvalitetssystemet.
  • Ett genomtänkt och sammanhållet system. De fyra komponenterna är tydliga, men kan bli en utmaning att få delarna att hänga samman på lärosätena.
  • Bra rollfördelning mellan UKÄ och lärosätena. Viktigt att den är tydliggjord.
  • Positivt att lärosätena ges utrymme att bygga sina egna kvalitetssystem.
  • Bra att lärosätens särart beaktas.
  • Systemet kan bli resurskrävande för lärosätena.
  • UKÄ:s besked att inte kräva externa bedömare i lärosätets egen kvalitetssäkring av sina utbildningar väcker reaktioner – åsikterna går isär.
  • Viktigt att UKÄ i god tid meddelar tidsplanen för hela sexårscykeln, så att lärosätena får goda planeringsförutsättningar. Viktigt att inte skapa dubbelarbete.
  • Majoriteten förespråkar en tvågradig skala. Många var också positiva till att få en andra chans i form av godkänt med förbehåll. Viktigt att styrkor och svagheter framgår av den återkoppling lärosätena får i bedömargruppens yttranden.
  • Förslag att det hålls regelbundna dialoger med de lärosäten som fått godkänt i kvalitetsgranskningarna.
  • Viktigt att lärarna involveras i utvärderingarna.
  • Utmaning att rekrytera studenter. En studentpool kan vara en bra lösning.
  • Även rekryteringen till bedömargrupper kan bli en utmaning. Kanske kan en bedömarpool byggas upp?
  • UKÄ bör ta ett större ansvar och vara mer styrande gentemot bedömargrupperna, framför allt i granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete.
  • Bra att fokus inte enbart ligger på självständiga arbeten i utbildningsutvärderingarna.
  • Forskarutbildningsutvärderingarna och utvärderingar av forskarmiljöer borde samköras.
  • Undvik att skapa rankning, men det är viktigt att lärosätena på ett transparent sätt redovisar resultaten från utvärderingarna.
  • Positivt att lärosätet får yttrandet för delning innan beslut.
  • Omprövning av UKÄ:s beslut – viktigt att det tydliggörs vad lärosätet har möjlighet att ompröva. Bör användas restriktivt av lärosätena.
  • Dialogen med UKÄ och öppenheten upplevs som positiv.

9 juni: Dialogmöte med lärosäten om utbildningsutvärderingar med fokus på lärarutbildningen

  • Roligt med en öppen stämning och dialog mellan lärosäten och UKÄ.
  • Urvalet av mål att utvärdera är vältäckande och representerar vad som behövs inom lärarutbildningen.
  • Det finns saker i diskussionsunderlaget för utbildningsutvärderingar som verkar glida över i granskning av kvalitetssäkringssystem.
  • Väldigt bra att det heter kvalitetssystem och inte kvalitetssäkringssystem.
  • Viktigt att vägledningsfrågorna blir tydliga och konkreta. Men är de för detaljerade riskerar vi att få en checklista som ska bockas av. Bedömningsgrunderna är de viktigaste.
  • Viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n) ingår i utvärderingen.
  • Förtydliga om studenterna är involverade i forskningsanknytningen.
  • ”Systematisk granskning” uppfattas som negativt begrepp.
  • Återkoppling saknas i bedömningsgrundernas texter.
  • Studentcentrerat lärande kan egentligen bedömas under varje bedömningsgrund.
  • Tydliggör vad som menas med studentcentrerat lärande.
  • Lägg till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i första bedömningsgrunden.
  • Kan bli problematiskt om lärosätet och UKÄ utvärderar samma utbildning men kommer fram till olika slutsatser.
  • Tydliggör vad som efterfrågas kring undervisande personal.
  • Forskningsanknytning bör handla om dess relevans till utbildningarna.
  • Använd begreppet ”beprövad erfarenhet” eftersom det är ett vedertaget begrepp inom lärarutbildningen.
  • Under lärarkompetens och lärarkapacitet bör det stå professionsrelaterad kompetens; det gäller både generella och yrkesutbildningar.
  • Constructive alignment saknas i dokumentet. Översätts till konstruktiv länkning men det finns andra sätt att bygga sammanhållen enhetlig utbildning.

Ta del av PowerPoint-presentationen: Dialogmöte om utbildningsutvärderingar med fokus på lärarutbildningen »PDF

10 juni: Dialogmöte med arbetslivsorganisationer

  • Positivt att arbetslivsperspektivet kommer att vara en stor del i nya kvalitetssystemet.
  • Använd fler indikatorer och kvantitativa data vid granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete. Kan vara bra att titta på de indikatorer som OECD använder i sina studier.
  • Möjligheten att göra stickprov är viktig och att lärosätena inte vet om detta på förhand.
  • Alumners erfarenheter är viktiga, speciellt i ett arbetslivsperspektiv. Intervjuer med alumner vore därför värdefullt.
  • Viktigt att antal lärarledda timmar ingår som kvalitetsindikator.
  • Lägstanivån när det gäller arbetslivsperspektivet borde tydliggöras.
  • Bra om UKÄ följer upp hur lärosätena beaktar arbetslivsrelevans när de ska starta nya utbildningar. Vilka systematiska rutiner som finns bör även följas upp i granskningen av lärosätets kvalitetsarbete.
  • Viktigt att arbetslivsperspektivet ges särskild tyngd i de första utvärderingspiloterna.
  • Svårt att rekrytera arbetslivsrepresentanter då uppdraget är tidskrävande. Fler digitala verktyg skulle underlätta, till exempel när det gäller möten.
  • UKÄ bör fastställa en miniminivå för vad som förväntas av en arbetslivsrepresentant.
  • Eventuellt kan flera arbetslivsrepresentanter dela på uppdraget.
  • UKÄ bör utnyttja redan befintliga nätverk för att rekrytera bedömare.
  • Viktigt att få rätt sorts bedömare med ett helikopterperspektiv.
  • Viktigt för blivande studenter att kunna jämföra utbildningar. Syftet bör dock klargöras och viktigt att få en bra mix mellan nyckeltal och kvalitativ data.
  • Uppdraget att jämföra utbildningar borde vara ett separat uppdrag som inte är kopplat till kvalitetssystemet.

Ta del av PowerPoint-presentationen: Dialogmöte om arbetslivsperspektivet »PDF


Universitetskanslersämbetet
Adress: Box 7703, 103 95 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 085 00
Orgnr:  202100-6495
E-post: registrator(at)uka.se
Fax: 08-563 085 50

Följ oss på Twitter »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UPP Tillbaka till toppen