Det nya kvalitets­säkrings­systemet, dialogmöten

3
juni

Tid: 3-10 juni 2016 - fyra olika möten

Plats: Stockholm

Under våren 2016 träffade UKÄ över 400 personer för att diskutera förslaget och få in synpunkter. Det har även varit möjligt att lämna synpunkter via webbplatsen. Här finns en sammanfattning från de dialogmöten som hölls den 3, 8, 9 och 10 juni.

Vid dialogmötena samlade UKÄ rektorer, kvalitetssamordnare, lärare, studenter och arbetsliv för att diskutera förslaget till ett nytt nationellt kvalitetsäkringssystem.

UKÄ fick återkoppling och synpunkter inom framför allt dessa områden:

  • Hur ska student- och arbetslivsperspektivet beaktas i utvärderingarna?
  • Ska en två- eller tregradig skala användas vid bedömningarna av lärosätenas interna kvalitetetsarbete? Om lärosätet får ett negativt omdöme, hur görs UKÄ:s uppföljning på bästa sätt?
  • Vilka underlag förutom studenters självständiga arbeten kan användas för att bedöma utbildningars resultat?
  • Vilka förutsättningar och behov finns för att kunna jämföra utbildningars kvalitet mellan olika universitet och högskolor?

Synpunkter samlade i ordmoln

Vid några av dialogmötena fick deltagarna vid olika tillfällen tycka till i realtid om kvalitetssystemet i sina smartphones, utifrån diskussionspunkterna ovan. Här är två ordmoln som sammanfattar resultatet av alla synpunkter.

Vad är positivt?

Ordmoln med deltagarnas åsikter om det som är positivt med det nya kvalitetssäkringssystemet


Vilka är utmaningarna?

Ordmoln med deltagarnas åsikter om vad som är de största utmaningarna i det nya kvalitetssäkringssystemet

Synpunkter i korthet

3 och 8 juni: Dialogmöten med rektorer och kvalitetssamordnare om hela kvalitetssäkringssystemet

  • Viktigt att lärosätena känner en tillit till kvalitetssäkringssystemet.
  • Ett genomtänkt och sammanhållet system. De fyra komponenterna är tydliga, men kan bli en utmaning att få delarna att hänga samman på lärosätena.
  • Bra rollfördelning mellan UKÄ och lärosätena. Viktigt att den är tydliggjord.
  • Positivt att lärosätena ges utrymme att bygga sina egna kvalitetssystem.
  • Bra att lärosätens särart beaktas.
  • Systemet kan bli resurskrävande för lärosätena.
  • UKÄ:s besked att inte kräva externa bedömare i lärosätets egen kvalitetssäkring av sina utbildningar väcker reaktioner – åsikterna går isär.
  • Viktigt att UKÄ i god tid meddelar tidsplanen för hela sexårscykeln, så att lärosätena får goda planeringsförutsättningar. Viktigt att inte skapa dubbelarbete.
  • Majoriteten förespråkar en tvågradig skala. Många var också positiva till att få en andra chans i form av godkänt med förbehåll. Viktigt att styrkor och svagheter framgår av den återkoppling lärosätena får i bedömargruppens yttranden.
  • Förslag att det hålls regelbundna dialoger med de lärosäten som fått godkänt i kvalitetsgranskningarna.
  • Viktigt att lärarna involveras i utvärderingarna.
  • Utmaning att rekrytera studenter. En studentpool kan vara en bra lösning.
  • Även rekryteringen till bedömargrupper kan bli en utmaning. Kanske kan en bedömarpool byggas upp?
  • UKÄ bör ta ett större ansvar och vara mer styrande gentemot bedömargrupperna, framför allt i granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete.
  • Bra att fokus inte enbart ligger på självständiga arbeten i utbildningsutvärderingarna.
  • Forskarutbildningsutvärderingarna och utvärderingar av forskarmiljöer borde samköras.
    Undvik att skapa rankning, men det är viktigt att lärosätena på ett transparent sätt redovisar resultaten från utvärderingarna.
  • Positivt att lärosätet får yttrandet för delning innan beslut.
  • Omprövning av UKÄ:s beslut – viktigt att det tydliggörs vad lärosätet har möjlighet att ompröva. Bör användas restriktivt av lärosätena.
  • Dialogen med UKÄ och öppenheten upplevs som positiv.

PowerPoint-presentation: Dialogmöte om hela kvalitetssystemet

9 juni: Dialogmöte med lärosäten om utbildningsutvärderingar med fokus på lärarutbildningen

  • Roligt med en öppen stämning och dialog mellan lärosäten och UKÄ.
  • Urvalet av mål att utvärdera är vältäckande och representerar vad som behövs inom lärarutbildningen.
  • Det finns saker i diskussionsunderlaget för utbildningsutvärderingar som verkar glida över i granskning av kvalitetssäkringssystem.
  • Väldigt bra om det heter kvalitetssystem och inte kvalitetssäkringssystem.
  • Viktigt att vägledningsfrågorna blir tydliga och konkreta. Men är de för detaljerade riskerar vi att få en checklista som ska bockas av. Bedömningsgrunderna är de viktigaste.
  • Viktigt att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU:n) ingår i utvärderingen.
  • Förtydliga om studenterna är involverade i forskningsanknytningen.
  • ”Systematisk granskning” uppfattas som negativt begrepp.
  • Återkoppling saknas i bedömningsgrundernas texter.
  • Studentcentrerat lärande kan egentligen bedömas under varje bedömningsgrund.
  • Tydliggör vad som menas med studentcentrerat lärande.
  • Lägg till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i första bedömningsgrunden.
  • Kan bli problematiskt om lärosätet och UKÄ utvärderar samma utbildning men kommer fram till olika slutsatser.
  • Tydliggör vad som efterfrågas kring undervisande personal.
  • Forskningsanknytning bör handla om dess relevans till utbildningarna.
  • Använd begreppet ”beprövad erfarenhet” eftersom det är ett vedertaget begrepp inom lärarutbildningen.
  • Under lärarkompetens och lärarkapacitet bör det stå professionsrelaterad kompetens; det gäller både generella och yrkesutbildningar.
  • Constructive alignment saknas i dokumentet. Översätts till konstruktiv länkning men det finns andra sätt att bygga sammanhållen enhetlig utbildning.

PowerPoint-presentation: Dialogmöte om utbildningsutvärderingar med fokus på lärarutbildningen

10 juni: Dialogmöte med arbetslivsorganisationer

  • Positivt att arbetslivsperspektivet kommer att vara en stor del i nya kvalitetsäkringssystemet.
  • Använd fler indikatorer och kvantitativa data vid granskningarna av lärosätenas kvalitetsarbete. Kan vara bra att titta på de indikatorer som OECD använder i sina studier.
  • Möjligheten att göra stickprov är viktig och att lärosätena inte vet om detta på förhand.
  • Alumners erfarenheter är viktiga, speciellt i ett arbetslivsperspektiv. Intervjuer med alumner vore därför värdefullt.
  • Viktigt att antal lärarledda timmar ingår som kvalitetsindikator.
  • Lägstanivån när det gäller arbetslivsperspektivet borde tydliggöras.
  • Bra om UKÄ följer upp hur lärosätena beaktar arbetslivsrelevans när de ska starta nya utbildningar. Vilka systematiska rutiner som finns bör även följas upp i granskningen av lärosätets kvalitetsarbete.
  • Viktigt att arbetslivsperspektivet ges särskild tyngd i de första utvärderingspiloterna.
  • Svårt att rekrytera arbetslivsrepresentanter då uppdraget är tidskrävande. Fler digitala verktyg skulle underlätta, till exempel när det gäller möten.
  • UKÄ bör fastställa en miniminivå för vad som förväntas av en arbetslivsrepresentant.
    Eventuellt kan flera arbetslivsrepresentanter dela på uppdraget.
  • UKÄ bör utnyttja redan befintliga nätverk för att rekrytera bedömare.
  • Viktigt att få rätt sorts bedömare med ett helikopterperspektiv.
  • Viktigt för blivande studenter att kunna jämföra utbildningar. Syftet bör dock klargöras och viktigt att få en bra mix mellan nyckeltal och kvalitativ data.
  • Uppdraget att jämföra utbildningar borde vara ett separat uppdrag som inte är kopplat till kvalitetsäkringssystemet.

PowerPoint-presentation: Dialogmöte om arbetslivsperspektivet