Utbildningsutvärderingarnas effekter

En genomgång av effekterna av det nationella utvärderingssystemet 2011-2014 visar på kvalitetsdrivande effekter på olika nivåer, både direkt och på ett mer övergripande plan.

Direkta och mer övergripande effekter av utvärderingarna

Effekterna visar sig direkt i utbildningarnas upplägg och genomförande, till exempel reviderade kursplaner och fler teori- och metodmoment. Fler färdighetsmoment har införts såsom skrivövningar och laborationsrapporter. Kurslitteratur har reviderats och nya kurser har införts. Utvärderingarna har också ökat uppmärksamheten på de självständiga arbetena genom framförallt hårdare krav, tydligare riktlinjer och bättre handledning.

Några övergripande effekter är generella genomlysningar av utbildningarna och mer fokus på kvalitetsarbete.

Jämförelse mellan utvärderingssystemen

I rapporten görs även en jämförelse mellan utvärderingssystemet 2011-2014 och det utvärderingssystem som tillämpades 2001-2006. I uppföljningar av systemet 2001-2006 framkom bland annat att utvärderingarna bidragit till generella översyner av utbildningarna och varit nyttiga för lärosätenas eget utvecklingsarbete, där arbetet med självvärderingen varit särskilt värdefullt. Dessa generella översyner är den främsta likheten mellan de båda systemen.

En tydlig skillnad är att systemet 2001-2006 bidrog till att förstärka studentinflytandet och kursvärderingarnas betydelse. Systemet 2011-2014 innebar tydliga effekter på de självständiga arbetena.

Även om de olika utvärderingssystemen har haft delvis olika effekter så kan båda karaktäriseras som utvecklande. Rapporten avslutas med ett antal reflektioner inför framtiden.

Under 2014 avslutade UKÄ utvärderingsdelen av det regeringsuppdrag som Högskoleverket en gång påbörjade. Under en fyraårscykel (2011-2014) utvärderades utbildningar som leder till examen på grundnivå och avancerad nivå.