Stor vikt på mänskliga rättigheter inom många utbildningar

Stor vikt läggs vid undervisning om mänskliga rättigheter i bred bemärkelse vid landets lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård, social omsorg och rättsväsende. Undervisningen om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn utvecklas för att studenterna ska få de kunskaper de behöver för att möta våldsutsatta personer i sina kommande yrken.

UKÄ har, på uppdrag av regeringen, kartlagt hur frågor om mänskliga rättigheter beaktas i lärarutbildningar och utbildningar inom hälso- och sjukvård, social omsorg och rättsväsende. Kartläggningen omfattar 188 utbildningar.

Mänskliga rättigheter ges stort utrymme

Det finns ett stort engagemang för frågorna och det ingår undervisning om området i så gott som alla utbildningar. Den undervisning som ges är också relativt omfattande. För de flesta utbildningar gäller att mänskliga rättigheter är inskrivet i utbildningsplaner och kursplaner och att det finns lärandemål för området.

Två specifika områden är mindre vanliga

Det varierar i vilken utsträckning som det även ingår undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. Det är mer ovanligt att dessa områden ingår undervisning i de berörda utbildningarna och den undervisning som ges är mindre omfattande. Det är heller inte vanligt att kunskap om områdena är inskriven i utbildningsplaner och kursplaner och att det finns lärandemål avseende områdena. Undervisningen om mäns våld mot kvinnor verkar få minst utrymme.

Lärarutbildningarna utmärker sig

Det främst är i vissa lärarutbildningar som det enligt enkätsvaren helt saknas undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn. I övriga utbildningar ingår det oftast undervisning om dessa områden. Vidare tycks vissa lärarutbildningar fokusera på våld mellan barn i skolan medan frågor om våld mot barn i hemmet inte alltid tas upp.

I rapporten beskrivs även goda exempel på hur flera utbildningar arbetar med undervisning om de tre områdena.

Utvecklingsområden för utbildning om mänskliga rättigheter

Enligt UKÄ behöver lärosätena vidta flera åtgärder – främst inom områdena våld mot barn och mäns våld mot kvinnor – för att studenterna ska vara rustade att möta utsatta individer och grupper i sin kommande yrkesutövning. Enligt UKÄ är detta de viktigaste utvecklingsområdena.

  • Undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn bör ingå i de utbildningar där studenterna i sitt framtida yrke kan komma i kontakt med våldsutsatta personer.
  • Kunskap om de tre områdena bör i så stor utsträckning som möjligt vara inskriven i utbildningsplaner och kursplaner och det bör finnas konkreta lärandemål för områdena.
  • Det bör ingå examination inom de tre områdena för att lärosätena ska kunna säkerställa att studenterna har fått nödvändig kunskap.
  • Det bör ingå undervisning om de tre områdena både på en teoretisk nivå och med koppling till framtida yrkesutövning i relation till respektive område. Båda dessa perspektiv är viktiga för att studenterna ska ha kunskap och beredskap att i sin framtida yrkesutövning kunna bemöta kvinnor eller barn som är utsatta för våld på ett professionellt sätt och ge dem det stöd de har rätt till.

Flera lärosäten visar att de är medvetna om de svagheter som finns och uttrycker ett starkt engagemang för de frågor undersökningen berör. Trots detta engagemang är områdena eftersatta i undervisningen. Det finns flera orsaker till detta.

  • Ett återkommande skäl som lärosätena uppger till varför det inte ingår undervisning om mäns våld mot kvinnor och våld mot barn är brist på utrymme på utbildningen.
  • Ytterligare ett hinder för att kunna genomföra utbildningsinsatser inom områdena kan vara att kunskap inom områdena saknas bland lärare och forskare.
  • Ett annat skäl som lärosätena anför för att inte bedriva undervisning om våld mot barn och mäns våld mot kvinnor är att dessa områden inte särskilt utpekas i examensordningen.