Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen

För att följa upp och dokumentera erfarenheter av kvalitets­utvärderings­systemet som var i bruk åren 2011-2014 har UKÄ följt upp den kvalitetsbaserade resurstilldelningen 2013-2015 kopplad till kvalitets­utvärderings­systemet.

Hur fördelas resurserna? Majoriteten av lärosätena har fastställda fördelningsmodeller. Modellerna är olika, men UKÄ:s generella bild är att resurser främst fördelats till de utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet till särskilda satsningar för att förbättra kvaliteten, samt till det interna kvalitetsarbetet.

Särskilda kvalitetssatsningar: Flera lärosäten har lagt resurser på högskolepedagogisk utveckling och utbildning, internationalisering, fler lärarledda timmar och digitalisering.

En förändring i fördelningen av resurser

När den kvalitetsbaserade resurstilldelningen infördes innebar det en förändring i hur resurser till högre utbildning fördelades. Lärosätena fick, utöver ordinarie resurstilldelning som tilldelar resurser utifrån antalet helårsstudenter och helårsprestationer (HÅS/HÅP), också resurser baserat antalet helårsstudenter på de utbildningar som fick omdömet mycket hög kvalitet i UKÄ:s kvalitetsutvärderingar.

Det nya sättet att fördela resurser på har tidigare aldrig använts på grundnivå och avancerad nivå och därmed är det svårt att göra jämförelser. Däremot går det att dra slutsatser om hur resurserna har använts och vilka fördelningsmodeller som är vanligast på lärosätena.

År 2015 utgjorde den kvalitetsbaserade resurstilldelningen 1,5 procent av lärosätenas samlade anslag. Sett över tre år och fyra utbetalningar har tilldelningen utgjort något mindre än 1,5 procent.

Den nuvarande regeringen föreslår enligt proposition 2015/16:1 att den kvalitetsbaserade resurstilldelningen avskaffas.

Fördelningsmodeller för användningen av resurserna

Majoriteten av lärosätena uppger att de har fastställda fördelningsmodeller för hur resurserna ska fördelas internt och att det är rektor eller styrelse som har fattat beslut om fördelningen. Fördelningsmodellerna skiljer sig åt, men den generella bilden är att resurser främst fördelats till de utbildningar som fått omdömet mycket hög kvalitet till särskilda satsningar för att förbättra kvaliteten samt till det interna kvalitetsarbetet.

Vid en granskning av vilka särskilda kvalitetssatsningar som lärosätena har genomfört går det att se vissa mönster. Några av de områden som flera lärosäten har lagt resurser på är högskolepedagogisk utveckling och utbildning, internationalisering, fler lärarledda timmar och digitalisering.

Det är vanligt att lärosätena har fördelat delar av resurserna till utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet samtidigt som man lagt resurser på särskilda satsningar och på det interna kvalitetsarbetet. Det faktum att majoriteten av lärosätena har fastställda fördelningsmodeller indikerar att resurserna har haft betydelse.

Det är också intressant att konstatera att det finns ett samband mellan om ett lärosäte har en fastställd fördelningsmodell och storleken på resurserna som lärosätet har tilldelats. Av de lärosäten som har tilldelats mer än 10 miljoner är det endast ett som saknar fördelningsmodell, vilket indikerar att även om det inte alltid rör sig om stora resurser i förhållande till lärosätets totala tilldelning ses den kvalitetsbaserade resurstilldelningen som viktig att förhålla sig till.

Effekter av den kvalitetsbaserade resurstilldelningen

Det är svårt att dra några långtgående slutsatser om effekterna av den kvalitetsbaserade resurstilldelningen ur lärosätenas svar. En viktig anledning till det är att alla resurser ännu inte har hunnit komma till användning och många lärosäten har inte hunnit utvärdera effekterna. Av svaren framgår att lärosätena anser att kvalitetsarbetet är centralt i deras verksamhet samtidigt som nästan hälften av lärosätena uppger att den kvalitetsbaserade resurstilldelningen har haft marginell effekt för det interna kvalitetsarbetet. Det är intressant att lärosätena menar att storleken på tilldelningen inte nämnvärt har påverkat vilken betydelse den haft för kvalitetsarbetet. Flera lärosäten uttrycker också att resurserna är för små för att ha någon effekt på kvalitetsarbetet och att man istället önskar en höjning av basanslaget för undvika ryckighet i resurstilldelningssystemet. En större transparens och förutsägbarhet i resurstilldelningen är något som ett flertal lärosäten efterfrågar. Det är rimligt att anta att lärosätena med större förutsägbarhet i resurstilldelningen skulle ha lättare att genomföra långsiktiga kvalitetssatsningar.

UKÄ har i rapporten Uppföljning av kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap visat att lärosätena anser att det saknas resurser och resurserna som tillförs används för att bibehålla kvaliteten snarare än att förbättra den. Framförallt gäller det för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik (HSTJ-området). Bilden som ges av att det saknas resurser förstärks av lärosätenas svar i denna rapport.

Det faktum att de flesta lärosäten har satsat på kvalitetsstärkande åtgärder indikerar att resurserna ändå har haft viss effekt på utbildningskvaliteten. Då en stor del av resurserna har allokerats direkt till institutioner och utbildningar som fick omdömet mycket hög kvalitet har förmodligen resurstilldelningen haft större effekter på dessa nivåer än på lärosätenas övergripande kvalitetsarbete. Eftersom flera av satsningarna är pågående och pengarna från 2015 års utbetalning inte hunnit följas upp är det dock svårt att dra några långtgående slutsatser om effekterna.

Även om de flesta lärosätena har fördelat resurser till utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet finns det flera exempel på lärosäten som har satsat på utbildningar som fått bristande eller hög kvalitet i kvalitetsutvärderingarna. Det är intressant då regeringens ursprungliga intention var att uppmuntra och ge bekräftelse till utbildningar som efter avslutad utvärdering bedömdes ha mycket hög kvalitet.

Rapporten bygger på ett frågeformulär som skickats till samtliga lärosäten som fått ta del av den kvalitetsbaserade resurstilldelningen och uppgifter hämtade ur budgetpropositionen 2013 och regleringsbreven för 2014 och 2015. Rapporten är ett led i UKÄ:s arbete med att följa upp och dokumentera erfarenheter av kvalitetsutvärderingssystemet. Särskilt fokus fästs vid utvalda områden däribland den kvalitetsbaserade resurstilldelningen.