Mänskliga rättigheter i fem utbildningsprogram inom vård och omsorg

Engagemanget för mänskliga rättigheter är stort inom högre utbildning. Men hur mycket och sättet som mänskliga rättigheter inkluderas i undervisningen varierar. Det konstaterar UKÄ i rapporten A gender perspective on human rights education, där fem svenska program inom vård och omsorg har kartlagts.

De kunskaper som studenter inom vård och omsorg får i sina utbildningar påverkar deras förmåga att i yrkeslivet möta människor som utsatts för övergrepp. Med rätt kunskaper ökar chansen att överlevare efter våld och övergrepp identifieras och får den hjälp de har rätt till.

Mänskliga rättigheter i undervisningen

UKÄ, Karloinska institutet och ESU har kartlagt mänskliga rättigheter inom fem program inom vård och omsorg: läkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och socionomer. Gemensamt för de fem programmen är att de alla har mänskliga rättigheter formulerade som del av sina examensmål inom kunskapsformen ”värderingsförmåga och förhållningssätt”.

  • Så gott som alla program som kartlagts inkluderar undervisning om mänskliga rättigheter i ett brett perspektiv.
  • Cirka 85 procent uppger att de har undervisning om hur man kan hantera våld mot kvinnor och våld i hemmet samt våld mot barn.

Lärandemål saknas ofta

En slutsats av UKÄ:s kartläggning är att även om mänskliga rättigheter ingår i undervisningen så finns det inte alltid lokala lärandemål på kurs- eller programnivå kopplade till denna del av undervisningen. Vi anser att detta behöver formaliseras, så att undervisning om mänskliga rättigheter inte är beroende av var du läser din utbildning eller av vilka lärare du har.

Teori, praktik och kontakt med arbetslivet

Kartläggningen visar att det finns en stor bredd avseende vilka metoder som används för undervisning om mänskliga rättigheter. Två tredjedelar uppger att det ingår praktiska moment som relaterar till den framtida yrkesrollen.

En stor majoritet av programmen uppger att de har en dialog med representanter för arbetslivet, för att säkerställa att undervisningen om mänskliga rättigheter är relevant och har bäring på de faktiska situationer som studenterna kan komma att möta i sitt framtida arbete.

Störst behov av utveckling

De program som kartlagts tolkar examensmålen om mänskliga rättigheter på olika sätt. I några fall inkluderas mäns våld mot kvinnor och våld i hemmet samt våld mot barn, medan andra valt att enbart fokusera på mänskliga rättigheter i ett mer generellt perspektiv.

  • 32 procent av de som svarat på UKÄ:s kartläggning identifierar ett område inom mänskliga rättigheter som de tycker behöver utvecklas i undervisningen: Mäns våld mot kvinnor och våld i hemmet.

A gender perspective on human rights education är den första rapporten i ett projekt inom EU:s Erasmus+. Projektet kallas MEHR, Modernity, Eduction and Human Rights. De andra studierna kommer att genomföras i Portugal och Kroatien, och kommer att analysera andra delar av det breda området mänskliga rättigheter. I den svenska delen av projektet är Karolinska institutet UKÄ:s partnerlärosäte. 2019 ska UKÄ sammanställa en slutrapport för hela projektet.

Se film från presentationen av rapporten