Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

I en analys visar UKÄ att den så kallade prestationsgraden bland studenterna sjunker, men det skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Det är framför allt distansstudenter som inte tar sina poäng. Det är även stora skillnader mellan universiteten och högskolorna.

Studenter tar allt färre poäng

UKÄ har tagit fram en ny metod för att undersöka hur många högskolepoäng studenter tar utifrån hur många poäng de varit registrerade för.

Med prestationsgrad menas i vilken omfattning studenterna tar de högskolepoäng de varit registrerade för. Om en student tar alla sina registrerade poäng är prestationsgraden 100 procent. Analysen gäller helårsstudenter mellan läsåren 2004/05 och 2009/10 och deras avklarade poäng till och med höstterminen 2011. Under den här perioden har prestationsgraden sjunkit från 81 till 78 procent.

– Vi har tittat på prestationsgraden tidigare, men det här är första gången vi använder den nya metoden som ger oss säkrare resultat. Den är betydligt mer tillförlitlig, bland annat på grund av en individkoppling mellan registrerade poäng och avklarade poäng, så att vi kan beräkna på mindre grupper, säger Lena Eriksson, utredare på Universitetskanslersämbetet.

Lägst inom distansutbildning

En tydlig orsak till den sjunkande prestationsgraden är den alltmer populära distansutbildningen.

Campusstudenterna tog 81 procent av de poäng de varit registrerade för, medan distansstudenterna tog endast 56 procent, säger Lena Eriksson.

Prestationsgraden var högst på yrkesexamensprogrammen, 89 procent. Av de större programmen hamnade sjukgymnast- och läkarprogrammet högst, runt 96 procent. Den lägsta prestationsgraden bland yrkesexamensprogrammen hade högskoleingenjörsprogrammet, 82 procent.

Kvinnor tar fler poäng

Kvinnornas prestationsgrad är 80 procent vilket är sex procentenheter högre än männens. Den har dock minskat betydligt mer bland kvinnorna, framför allt inom fristående kurser på distans – från 61 till 51 procent. Trots det är kvinnornas prestationsgrad inom dessa kurser fortfarande klart högre än männens, som är 44 procent. Männen har alltså tagit mindre än hälften av sina registrerade poäng på fristående distanskurser.

Skillnad mellan högskolorna inom distansutbildning

Om man jämför prestationsgraden på fristående distanskurser inom juridik-samhällsvetenskap och humaniora-teologi, som helt dominerar distansutbudet, ser man stora skillnader mellan lärosätena. Linköpings universitet och Högskolan i Gävle ligger i topp med en prestationsgrad på 61 respektive 57 procent. I botten ligger Högskolan i Jönköping och Stockholms universitet, 33 respektive 39 procent. Högskolan i Jönköping står även för den största minskningen, 36 procentenheter, mellan läsåren 2004/05 och 2009/10.

Uppdatering i december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter på grundnivå och avancerad nivå för läsåren 2006/07–2011/12 något överskattade. Det beror på att studenter som gjort tidiga avbrott i studierna oavsiktligt inkluderats i statistiken. Övertäckningen motsvarar i allmänhet mellan en och två procent på nationell nivå. Övertäckningen medför förändringar av uppgifterna i analysen. En ny analys av prestationsgrader Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av publicerades den 5 december 2013 utifrån korrigerad och ny statistik. SCB har sammanställt en rapport som närmare beskriver övertäckningens storlek och effekterna av korrigeringen.

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av – analys av UKÄ 2013-12-05

SCB:s rapport om övertäckningen i statistiken

Utvalda diagram

Prestationsgrader:

Prestationsgrader

Prestationsgrader yrkesexamensprogram:

Prestationsgrader yrkesexamensprogram

Prestationsgrader generella program:

Prestationsgrader generella program

Prestationsgrader fristående kurser:

Prestationsgrader fristående kurser