Många unga från studieovana hem studerar inte vidare trots höga betyg

En ny studie från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, undersöker kopplingen mellan social bakgrund och högre utbildning. Studien visar att en stor grupp unga, med föräldrar med låg utbildning, väljer bort universitet och högskola trots att de har höga betyg från gymnasieskolan.

– Det finns en stor grupp unga som presterar bra på gymnasiet men som ändå inte studerar vidare. Vi kan se att dessa i huvudsak kommer från studieovana hem. Samtidigt har universitet och högskolor i uppdrag av regeringen att rekrytera fler av de som traditionellt inte väljer högre studier. Det finns alltså en grupp unga människor vars potential i dagsläget inte tas tillvara, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:s analysavdelning.

Stor social snedrekrytering till universitet och högskolor

Den sociala snedrekryteringen till högskolan är stor och väldokumenterad. Enligt Fredrik Svensson är ett vanligt argument i debatten om snedrekryteringen att studenter från studieovana hem skulle prestera sämre i gymnasieskolan och att de därför i lägre grad läser vidare.

Studien visar både att det finns en grupp med höga gymnasiebetyg från studieovana hem som inte läser vidare samtidigt som unga som inte har så höga betyg, men har föräldrar med hög utbildning, ändå väljer högre studier. De som kommer till högskolan med låga betyg från gymnasieskolan kommer alltså i huvudsak från studievana hem.

Vi uppskattar att ytterligare drygt 5 000 studenter med goda betyg från gymnasiet skulle kunna rekryteras till högskolan varje år om den sociala snedrekryteringen inte varit så stark.

– En angelägen följdfråga baserat på detta blir därför hur de med höga betyg men från studieovana hem skulle kunna rekryteras till högskolan i högre grad än idag. Vi ser att det sannolikt behövs ett mer riktat arbete mot den här särskilda gruppen studenter, säger Fredrik Svensson.

Fakta ur analysen:

  • I studien har årskullen född 1991 följts. Studenterna med föräldrar med förgymnasial utbildning hade i genomsnitt 12,4 i gymnasiebetyg och för gruppen med högst utbildade föräldrar var motsvarande siffror 16,3.
  • Bland studenterna med förgymnasialt utbildade föräldrar var övergången från gymnasiet till högskolan 33 procent. Motsvarande siffra för gruppen med de högst utbildade föräldrarna var 87 procent.
  • Bland studenterna som fått ett genomsnittsbetyg på mellan 15 och 17 är övergången till högskolan 92 procent för de med de högst utbildade föräldrarna och 65 procent för de med de lägst utbildade föräldrarna.
  • I årskullen födda 1991 finns en potential att rekrytera ytterligare 5 440 studenter med gymnasiebetyg över 15. En majoritet av dessa, 3 283 har inte någon förälder med eftergymnasial utbildning.
  • En majoritet (59 %) av nybörjarstudenterna som påbörjar högskolestudier med låga gymnasiebetyg i bagaget hade minst en förälder med eftergymnasial utbildning.

Övergångsandelar till högskolan uppdelat på förkunskaper och social bakgrund i årskullen födda 1991:

Föräldrars utbildningsbakgrund

Gymnasiebetyg


betyg < 11

11 ≤ betyg < 13

13 ≤ betyg < 15

15 ≤ betyg < 17

17 ≤ betyg < 19

19 ≤ betyg

Förgymnasial utbildning

11%

24%

46%

65%

73%

91%

Gymnasial <=2

7%

21%

38%

56%

73%

90%

Gymnasial >=3

11%

27%

44%

64%

78%

89%

Eftergymnasial <3

16%

36%

56%

73%

84%

93%

Eftergymnasial >=3

22%

46%

65%

81%

90%

95%

Forskarutbildning

37%

62%

83%

92%

94%

97%