Universitetskanslersämbetet logotyp
 Skriv ut

Frågor och svar om studenträtt

Många av de frågor om examination som behandlas här återfinns även i Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (rapport 2008:36 R). Där kan du läsa mer om de regler som gäller för olika former av examination och vilka ställningstaganden Högskoleverket har gjort i olika frågor.

Läs mer om rapporten Rättssäker examination »

Allmänna handlingar

  • Vad innebär offentlighetsprincipen?  


    Offentlighetsprincipen innebär att så mycket som möjligt av allmänna angelägenheter ska avhandlas öppet. En av de viktigaste beståndsdelarna av offentlighetsprincipen är rätten för varje enskild att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta det av allmänna handlingar följer av bestämmelserna i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Den som begär att få ta del av en allmän handling har rätt att vara anonym och behöver som regel inte berätta vad handlingen eller uppgiften ska användas till. Offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar gäller vid alla statliga högskolor. Offentlighetsprincipen gäller dessutom även för Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. Det följer av 2 kap 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och av bilagan till samma lag.
  • Vad är en allmän handling?


    Pappersdokument, filmer, ljudband och elektronisk information i datorer är olika exempel på handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. För att offentlighetsprincipen ska vara tillämplig måste handlingen även vara "allmän". En handling blir allmän när den inkommer till, eller när den blir upprättad av, en myndighet och förvaras hos myndigheten. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan bara begränsas genom lag, det vill säga offentlighets- och sekretesslagen.
  • Är uppgifter i LADOK offentliga?


    Enligt förordningen (1993:1153) om redovisning av studier vid
    universitet och högskolor är varje högskola skyldig att dokumentera
    uppgifter om studenter. Det gäller uppgifter om bland annat behörighet,
    urvalsgrund, studieresultat, betyg och examen. Uppgifterna i dessa
    register, till exempel LADOK, är tillgängliga för alla enligt samma
    regler som gäller för allmänna handlingar hos myndigheter.

  • Vad gäller om en myndighet inte lämnar ut en allmän handling?


    En myndighets beslut att vägra lämna ut en handling kan överklagas till kammarrätten, men det krävs att myndigheten har fattat ett skriftligt avslagsbeslut. Den som inte får ut en handling har, på begäran, rätt att få ett sådant skriftligt beslut.
  • Är en tentamen (provformuläret) en allmän handling?


    En tentamen (provformuläret) borde bli en allmän handling när den har överlämnats till de studenter som deltar i provet. Innan provet har genomförts kan det finnas skäl att åberopa sekretesslagens regler för att vägra lämna ut skrivningen till andra personer.
  • När har en student rätt att få ett tentamenssvar utlämnat?


    Ett tentamenssvar som en student har lämnat in till en högskola är en inkommen handling som ska betraktas som en allmän handling och ska lämnas ut om någon begär det. Justitieombudsmannen har uttalat att en tentamensskrivning med examinators kommentarer inte behöver lämnas ut förrän betyget har bestämts. Frågan är ännu inte prövad av domstol.
  • Hur länge arkiveras ett provformulär och ett tentamenssvar?


    Statliga myndigheter får gallra, det vill säga göra sig av med allmänna handlingar, i enlighet med de föreskrifter som Riksarkivet har utfärdat. Där framgår bland annat att en skriftlig tentamen (provsvaret) får återlämnas till studenten efter betygssättningen och att provsvar som inte har återlämnats får gallras två år efter betygsättning. Ett exemplar av provformuläret ska alltid bevaras.

Antagning

  • Var finns bestämmelser om behörighet och urval?


    De nationella reglerna om tillträde till högre utbildning finns i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100). Universitets- och högskolerådet ansvarar för antagning och studieinformation och har utfärdat föreskrifter om grundläggande behörighet och urval. Varje universitet och högskola ska även ha en antagningsordning för sina egna tillträdesregler.Till föreskrifterna på Universitets- och högskolerådets webbplats »länk till annan webbplats
  • Vad krävs för att bli antagen till utbildning på grundnivå?


    Behörighet För att få tillträde till högre utbildning krävs vissa förkunskaper. Dessa förkunskapskrav kallas också behörighetskrav. Behörighetskraven är indelade i grundläggande och särskild behörighet. Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många utbildningar ytterligare förkunskaper, så kallad särskild behörighet. Dessa krav ska vara helt nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen.Urval När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. De sökande delas först in i olika urvalsgrupper. Inom varje urvalsgrupp rangordnas sedan de sökande utifrån sina meriter, till exempel betyg från gymnasieskolan. De sökande som rangordnats högst ges tillträde till den sökta utbildningen.
  • Vad krävs för att bli antagen till utbildning på avancerad nivå?


    Behörighet Även för utbildning på avancerad nivå krävs grundläggande behörighet.  Kraven skiljer sig åt beroende på om det gäller ett utbildningsprogram eller en fristående kurs. För vissa program på avancerad nivå som leder till yrkesexamina kan det krävas att man har en viss examen eller yrkeslegitimation. Högskolorna kan även ställa krav på särskild behörighet. Dessa krav ska vara helt nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen.Urval Även vid antagning till utbildning på avancerad nivå kan ett urval göras. Urvalet görs på samma sätt som vid antagning till utbildning på grundnivå.
  • Får högskolorna ha särskilda antagningsprov?


    Ja, högskolorna får använda särskilda prov som urvalsgrund till högst en tredjedel av platserna till en utbildning. Om det gäller antagning till en utbildning som leder till en konstnärlig examen får samtliga platser fördelas på grundval av särskilda prov.
  • Vilka beslut gällande antagning kan överklagas?


    Beslut att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Beslut om urval kan inte överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.
  • Vart kan jag vända mig med frågor om antagningsprocessen?


    För frågor som rör antagning till högskoleutbildning hänvisar Universitetskanslersämbetet till Universitets- och högskolerådet (UHR). Rådets uppgift är att ansvara för antagning och studieinformation. Där finns även information om högskoleprovet och meritvärdering.Till Universitets- och högskolerådets webbplats »länk till annan webbplats

Enskilda utbildningsanordnare

  • Vad är en enskild utbildningsanordnare?


    Enskilda utbildningsanordnare är högskolor som drivs av andra aktörer än staten, till exempel av stiftelser, bolag eller föreningar. Vissa enskilda utbildningsanordnare har rätt att utfärda sådana examina som anges i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen, det vill säga samma typer av examina som statliga universitet och högskolor får utfärda. Några har ett brett utbud av utbildningar och kan utfärda examina inom flera områden, till exempel Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping, medan andra bara kan ge examina inom ett särskilt område, till exempel Beckmans designhögskola och Örebro teologiska högskola.Det finns även enskilda utbildningsanordnare som inte har examensrätt enligt lagen om tillstånd att utfärda särskilda examina, till exempel Naprapathögskolan och Skandinaviska Kiropraktorskolan. Sådana utbildningsanordnare ger ofta utbildningar som avslutas med examina med andra benämningar än de som anges i examensordningen eller utbildningar som inte avslutas med en formell examen.
  • Gäller högskolelagen och högskoleförordningen även de enskilda utbildningsanordnarna?


    Nej, större delen av högskolelagen (1992:1434)och högskoleförordningen gäller inte för enskilda utbildningsanordnare. Verksamheten vid de enskilda utbildningsanordnare, som har tillstånd av regeringen att utfärda vissa examina, regleras i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Enligt den lagen ska utbildningen vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet samt bedrivas så att den i övrigt uppfyller de krav som ställs på utbildning i första kapitlet högskolelagen. I övrigt gäller inte högskolelagen för dessa utbildningsanordnare. De lyder inte heller under högskoleförordningen, förutom att den examen som tillståndet avser ska uppfylla de särskilda krav som gäller för denna examen enligt examensordningen.Utöver dessa regler gäller diskrimineringslagen (2008:567) för verksamhet vid enskilda utbildningsanordnare. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över att diskrimineringslagen följs.
  • Har Universitetskanslersämbetet tillsyn över enskilda utbildningsanordnare?


    Universitetskanslersämbetets möjligheter att utöva tillsyn över enskilda utbildningsanordnare med rätt att utfärda examina enligt högskoleförordningen är begränsad. Detta beror på att många av de författningar som reglerar högskolornas och andra statliga myndigheternas verksamhet inte gäller för enskilda utbildningsanordnare. Universitetskanslersämbetet kan dock granska att de enskilda utbildningsanordnarna följer sina egna regler. Universitetskanslersämbetets tillsyn över de enskilda utbildningsanordnarna som inte har examensrätt är ännu mer begränsad.
  • Vad kan jag göra om jag studerar vid en enskild utbildningsanordnare och anser att lärosätet agerat felaktigt?


    Du bör i första hand vända dig till den egna högskolan. Vissa enskilda utbildningsanordnare har egna överklagandenämnder, studentombudsmän och liknande för att stärka studenternas rättssäkerhet. Det är därför ofta möjligt att få en omprövning av högskolans beslut. Om problemet därefter ändå kvarstår kan det i vissa fall finnas anledning att göra en anmälan till Universitetskanslersämbetet. Läs mer om hur man gör en anmälan och vad som händer när anmälan kommer in till ämbetet under fliken Anmälan mot en statlig högskola.Mer om hur du som student hos en enskild utbildningsanordnare kan hävda dina rättigheter finns i Högskoelverkets rapport Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare med examensrätt (Rapport (2008:37R).Ladda ner Högskoleverkets rapport Rättssäkerheten för studenter hos enskilda utbildningsanordnare med examensrätt, 2008:37 R »PDF

Examen och examensbevis

  • Hur lång tid får det ta att utfärda ett examensbevis?


    Enligt Universitetskanslersämbetets mening bör handläggningstiden för examensärenden normalt inte överstiga två månader.
  • Vad är ett examensbevis och vad är ett kursbevis?


    De examina som kan utfärdas av svenska universitet och högskolor anges i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen. Som bevis på att du gått igenom en högskoleutbildning och uppfyller kraven för en examen enligt examensordningen kan du ansöka om ett examensbevis från högskolan.Examensbeviset ger information om studiernas omfattning och innehåll. Där framgår också en examens benämning och vid vilken högskola examen har avlagts. Tillsammans med examensbeviset ska du få en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (på engelska Diploma Supplement).Ett kursbevis är ett bevis på att du har gått igenom en kurs med godkänt resultat. Om du har godkänts på en kurs ska du på begäran få ett kursbevis av högskolan.
  • Kan en examen innehålla kurser från olika högskolor?


    Om du under en och samma utbildning har studerat vid flera universitet eller högskolor ska examensbeviset utfärdas av det universitet eller den högskola där du slutförde din utbildning. Detta gäller såvida de berörda lärosätena inte har kommit överens om något annat eller om de ska utfärda en gemensam examen.

Examination

Många av de frågor om examination som behandlas här återfinns även i Högskoleverkets rapport Rättssäker examination (rapport 2008:36 R). Där kan du läsa mer om de regler som gäller för olika former av examination och vilka ställningstaganden Högskoleverket har gjort i olika frågor.

Läs mer om rapporten Rättssäker examination »

  • Vem fattar beslut om betyg?


    Betyget bestäms av en examinator, det vill säga en lärare som universitetet eller högskolan har utsett för examinationen. Som student ska du få betyg på de kurser du har gått igenom, om inte högskolan har bestämt något annat.
  • Vilka betygsskalor ska användas?


    De betyg som används är underkänd , godkänd och väl godkänd , om inte högskolan har bestämt sig för att använda ett annat betygssystem.
  • Kan betygsbeslut överklagas?


    Betyg kan inte överklagas, men det går att begära omprövning av beslutet. Det är examinator som beslutar om omprövning.
  • Finns det någon rätt att byta examinator?


    Ja, under vissa förutsättningar. En student som har underkänts på två prov på en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot ett sådant byte.
  • Hur lång tid får en examinator ta på sig att rätta en tentamen?


    Det finns inga nationella bestämmelser om rättningstider. En utgångspunkt är förvaltningslagens (1986:223) bestämmelse om att ärenden ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Justitieombudsmannen har uttalat att en norm om tre veckors rättningstid är ändamålsenlig. Uttalandet gällde en 5-poängskurs (7,5 högskolepoäng). Högskolorna bör utfärda riktlinjer om hur lång rättningstiden får vara med Justitieombudsmannens uttalande som utgångspunkt.
  • Hur många omtentamina och praktiktillfällen har man rätt till?


    Det antal tillfällen som en student får göra ett prov eller en praktik är i princip obegränsat, om inte universitetet eller högskolan har beslutat om en begränsning av antalet tillfällen. En sådan begränsning ska framgå av kursplanen för kursen eller av något annat beslutsdokument vid högskolan.  Antalet måste i så fall bestämmas till minst fem om begränsningen avser antal provtillfällen och två om det gäller praktiktillfällen.
  • Hur lång tid innan en omtentamen måste högskolan meddela datum för omtentamen?


    Datum för omprov bör normalt meddelas senast vid det ordinarie provtillfället.
  • Hur kort tid efter ordinarie tentamen får omtentamen ges?


    Tiden mellan meddelandet av tentamensresultatet och omprovet bör enligt Universitetskanslersämbetet vara minst tio arbetsdagar eller minst två veckor.
  • Vad är det som gäller om min examinator och min handledare har olika åsikter om nivån på min uppsats?


    Examinator är den som sätter betyg på en kurs. Det bör dock inte förekomma att examinator kräver väldigt stora förändringar för att uppsatsen ska kunna godkännas efter att handledaren har gett klartecken till uppsatsen. Det finns inga regler om detta, men tydliga kriterier för bedömningen och en bra dialog mellan handledare och examinator är åtgärder som kan undvika att sådana situationer uppstår. Lärosätena brukar försöka förhindra att problemet uppstår.
  • Har man rätt att skriva tentamen på annan ort?


    Det finns ingen rätt att tentera på annan ort, men utifrån regeln om myndigheters serviceskyldighet i 4 § förvaltningslagen kan det finnas skäl för lärosätena att erbjuda en sådan möjlighet. Om lärosätet erbjuder detta får lärosätet inte ta ut en avgift av studenterna för att tentera på annan ort.

Kurs- och utbildningsplaner

  • Vad är en kursplan och vad är en utbildningsplan?


    En kursplan och en utbildningsplan är föreskrifter för utbildningen som anger villkoren för att antas till och genomföra kursen. Högskoleförordningen anger vad en kurs- respektive utbildningsplan ska innehålla.
  • Vad ska en kurs- och utbildningsplan innehålla?


    Det framgår av högskoleförordningen att det för ett utbildningsprogram ska finnas en utbildningsplan, och för en kurs en kursplan. Även kurser inom ett program ska ha kursplaner. I utbildningsplanen ska anges
    • de kurser som utbildningsprogrammet omfattar,
    • de eventuella krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet – det vill säga eventuella krav på särskild behörighet, och
    • de övriga föreskrifter som behövs.
    I kursplanen ska följande anges
    • kursens nivå,
    • antal högskolepoäng som kursen omfattar,
    • kursens mål,
    • de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till kursen (särskild behörighet),
    • formerna för att bedöma studenternas prestationer, och
    • de övriga föreskrifter som behövs.

  • När ska en kursplan finnas tillgänglig?


    Det finns inga nationella regler som anger detta, men kursplanen bör finnas tillgänglig i god tid innan kursen startar.

Studentinflytande

  • Vilken möjlighet har studenterna att delta i beslutsfattandet vid lärosätet?


    Som student kan du påverka utbildningen genom representation i högskolornas beslutande och beredande organ. Studenter har rätt att vara representerade i högskolans styrelse samt i de organ som bereder eller beslutar i frågor som har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Om ett beslut ska fattas av en enda person ska han eller hon informera och samråda med en studentrepresentant i god tid innan beslutet fattas eller beredningen slutförs.
  • Vilka möjligheter har studenterna att lämna synpunkter på utbildningen?


    De studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska få möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Högskolorna är skyldiga att genomföra och sammanställa kursvärderingarna, informera studenterna om resultaten samt om eventuella åtgärder som ska vidtas utifrån resultaten. Resultaten ska vara tillgängliga för studenterna.
  • Till vem vid lärosätet ska jag vända mig om jag har synpunkter på utbildningen eller en lärares agerande?


    Universitetskanslersämbetet brukar rekommendera studenter att i första hand vända sig till lärosätet för att lösa uppkomna problem. Personer som kan vara bra att kontakta är kursansvarig lärare, prefekt, studierektor eller studievägledare. Ibland kan studentkåren hjälpa till i kontakterna med lärosätet.

Uppdragsutbildning

  • Vad är uppdragsutbildning?


    Uppdragsutbildning innebär att någon beställer en utbildning av en högskola eller ett universitet och bygger på att ett avtal sluts mellan uppdragsgivaren och lärosätet. Uppdragsgivaren kan vara ett företag som beställer en skräddarsydd kurs för fortbildning av sina anställda. Uppdragsutbildningen är en utbildningsform vid sidan om den ordinarie högskoleutbildningen och regleras genom en särskild förordning, förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor.Högskolelagen och högskoleförordningen gäller inte för utbildningen, vilket innebär att en uppdragsutbildningsstudent inte har samma rättigheter som en student vid högskolans ordinarie utbildningar.
  • Kan jag få betyg/studieintyg om jag har läst en uppdragsutbildning?


    Om samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på motsvarande högskoleutbildning får den som deltar i uppdragsutbildning ges betyg och examens- eller kursbevis enligt bestämmelserna för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Överklaga beslut

  • Vilka beslut av ett universitet eller en högskola kan överklagas?


    Vissa beslut gällande anställning, antagning till utbildning och vissa utbildningsfrågor kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan enligt 12 kap 2 § högskoleförordningen. Även vissa andra beslut kan överklagas till Överklagandenämnden. Du hittar mer information om vilka beslut det gäller på Överklagandenämndens hemsida.Till webbplatsen för Överklagandenämnden för högskolan »länk till annan webbplats
  • Kan man överklaga universitet och högskolors beslut till Universitetskanslersämbetet?


    Nej, i sin tillsyn kan Universitetskanslersämbetet rikta kritik mot en högskola och begära att högskolan redovisar åtgärder, men UKÄ kan inte ändra en högskolas beslut.
  • Kan man överklaga betyg?


    Nej, det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men man kan begära att examinator omprövar betygsbeslutet.

Fråga oss

Har du inte hittat svaret på din fråga? Du kan skicka in en juridisk fråga som rör högskolan till oss på Universitetskanslersämbetet. Du kan bifoga en fil som bilaga till din fråga. Svaret skickas till din e-postadress inom ett fåtal dagar.

Till frågeformuläret »

Universitetskanslersämbetet
Adress: Box 7703, 103 95 STOCKHOLM
Tfn: 08-563 085 00
Orgnr:  202100-6495
E-post: registrator(at)uka.se
Fax: 08-563 085 50

Följ oss på Twitter »länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

UPP Tillbaka till toppen