Den 21 november 2019 fick Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag av regeringen att genomföra en tematisk utvärdering av universitets och högskolors arbete med breddad rekrytering utifrån det krav som infördes 2002 i högskolelagen (1992:1434) och som anger att universitet och högskolor i sin verksamhet ska "aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan" (1 kap. 5 § fjärde stycket). Uppdraget ska genomföras i samråd med Universitet- och högskolerådet (UHR).

UKÄ har i enlighet med regeringens uppdrag genomfört en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå utifrån respektive lärosätes specifika profil och förutsättningar.

Syftet med den tematiska utvärderingen är att på nationell nivå synliggöra hur landets lärosäten arbetar med breddad rekrytering och undersöka hur långt Sverige har nått i att öka mångfalden i högskolan och motverka snedrekryteringen. Den tematiska utvärderingen ska både skapa kunskap om arbetet med breddad rekrytering och göra nytta genom att stödja utvecklingsarbetet för högsta möjliga kvalitet i sektorn.

Den tematiska utvärderingen består av två delar. Den ena delen är en utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering som genomförts av en bedömargrupp. Den andra delen är en serie analyser och rapporter som UKÄ har tagit fram för att bidra till ytterligare kunskap om snedrekryteringen till högskolan och om breddad rekrytering i Skandinavien och i övriga Norden. I den här rapportens första hälft sammanfogar vi resultaten från båda dessa delar och redovisar UKÄ:s övergripande slutsatser, innan bedömargruppens del tar vid.

I rapportens andra hälft, Bedömargruppens yttrande, sammanfattar bedömargruppen utvärderingens resultat på nationell nivå, redovisar sina slutsatser och ger sina generella rekommendationer till lärosätena respektive regeringen. Bedömargruppens yttranden, med återkoppling i form av graderade rekommendationer till respektive lärosäte, återfinns i slutrapportens andra del, Universitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. Tematisk utvärdering, del 2.

Den serie analyser och rapporter som UKÄ har tagit fram inom uppdraget bidrar till ytterligare kunskap om snedrekryteringen till högskolan samt arbetet med breddad rekrytering i Sverige och i våra grannländer. Men UKÄ följer regelbundet upp och publicerar statistik om rekryteringen till högskolan utifrån kön, nationell bakgrund, social bakgrund, geografisk bakgrund och ålder – uppgifter som också redovisas i UKÄ:s årsrapport.

För att bidra till fortsatt utveckling kommer UKÄ att följa upp resultatet av den tematiska utvärderingen av lärosätenas arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning utifrån bedömargruppens graderade rekommendationer till respektive lärosäte.

I rubrikerna nedan redogör vi för den tematiska utvärderingens övergripande resultat.

Lärosätena tolkar uppdraget lärosätesspecifikt

De flesta lärosätena har tolkat uppdraget att aktivt främja breddad rekrytering utifrån sina egna förutsättningar baserat på underrepresenterade grupper vid lärosätet. Men oftast finns det ingen beskrivning av någon analys som föregått tolkningen. De flesta anger målgrupper men de är sällan definierade och avgränsade, vilket försvårar för lärosätet att genomföra lämpliga åtgärder, följa upp dem och utvärdera resultatet.

Studentpopulationen följs upp men målen för breddad rekrytering är generella

Merparten av lärosätena använder den öppna nationella statistiken för att följa upp studentpopulationen. Men bedömargruppen har haft svårt att hitta lärosäten som har konkreta mätbara mål, och i de få fall lärosätena beskriver mål är de allmänt hållna. Strategidokument som anger specifika mål förekommer sällan, och där det finns handlar dokumenten om breddning till grundnivå, men sällan till avancerad nivå och nästan aldrig till forskarnivå.

Få lärosäten har en handlingsplan för arbetet

Ett fåtal lärosäten har en aktuell handlingsplan för arbetet med breddad rekrytering. Några anger att de har haft det, men att arbetet med breddad rekrytering nu är integrerat med det övriga strategiska arbetet. De flesta lärosätena har definierat någon form av ram och förutsättningar för arbetet med breddad rekrytering, men det brister i hur lärosätena håller samman arbetet. Rektor ansvarar för beslut om målsättningar, men även här finns det skillnader mellan lärosätena.

Ett fåtal lärosäten har en tydlig ansvarsfördelning för arbetet

Bedömargruppen menar att ansvarsfrågan är den största utmaningen när det gäller ramar och förutsättningar för arbetet med breddad rekrytering. Bara ett fåtal lärosäten har en tydlig ansvarsfördelning för arbetet. Det finns lärosäten som helt saknar samordnande funktioner och som därmed försummar viktig kunskapsöverföring mellan olika delar av verksamheten.

De flesta lärosätena har till viss del integrerat arbetet med breddad rekrytering i det ordinarie styrsystemet. I vissa fall finns det en koppling till likabehandlingsarbete, lika villkor, jämställdhet och tillgänglighet. Bedömargruppen anser att integreringen i ordinarie styrsystem är viktig, eftersom det minskar risken att arbetet genomförs som enstaka tillfälliga aktiviteter.

Är insatserna riktade till identifierade målgrupper eller ska de främja rekryteringen generellt?

Framgångarna med arbetet för att bredda rekryteringen varierar. Det finns få reflektioner av lärdomar som dragits av utförda aktiviteter. Bedömargruppen har haft svårt att avgöra om insatserna är ändamålsenliga. Det har också varit svårt att avgöra om och hur de bidragit eller bidrar till breddad rekrytering av underrepresenterade grupper, eller om aktiviteterna snarare kan ses som generella rekryteringsinsatser, utan mål och målgrupp. Naturligtvis finns det undantag, och bedömargruppen har lyft fram några goda exempel.

Lärosätena genomför många olika insatser i arbetet för att bredda rekryteringen

Bedömargruppens uppfattning är att idérikedomen för rekrytering är stor hos en majoritet av lärosätena, och att det finns en positiv inställning till breddad rekrytering. Likafullt krävs det generellt sett bättre styrning och samordning, beslut om konkreta mål samt rutiner för ändamålsenlig uppföljning. Även om alla lärosäten genomför aktiviteter inom ramen för sin rekrytering, är målen ofta otydliga och målgrupperna diffusa. Nästan inga av lärosätena har i sina självvärderingar diskuterat breddad rekrytering till forskarnivå.

Ofta saknas en systematisk uppföljning av satsningarna

Det är bedömargruppens uppfattning att uppföljning är ett genomgående utvecklingsområde, vilket många lärosäten är medvetna om. En majoritet av lärosätena saknar en systematisk uppföljning och gör inte fördjupade analyser. En integrering av arbetet med breddad rekrytering i lärosätets kvalitetssystem kan underlätta systematiken, och troligtvis göra det lättare att dra nytta av erfarenheter och lärdomar i arbetet med breddad rekrytering. Statistikverktyget Bak- och framgrund utnyttjas i alldeles för liten omfattning av lärosätena och bedömargruppen uppmanar lärosätena att använda det mer.

Fler kvinnor i högskolan men könsbundna studieval består

Numera är kvinnorna i tydlig majoritet bland nybörjarstudenterna. Läsåret 2019/20 började 92 236 nybörjare i högskolan. Kvinnorna utgjorde 59 procent av högskolenybörjarna och männen 41 procent. Bakom statistiken döljer sig samtidigt tydligt könsbundna val av utbildning. Vid en jämförelse mellan yrkesexamensprogram utgjorde kvinnorna 93 procent av nybörjarna på förskollärarprogrammet läsåret 2020/21, men bara 25 procent av nybörjarna på högskoleingenjörsprogrammet.

Bedömargruppen konstaterar att nästan alla lärosäten arbetar med att bryta traditionella könsbundna val av utbildning för att nå en jämnare könsfördelning på sina utbildningar. Men det finns skillnader i åtgärderna. Lärosätena arbetar mer intensivt med att försöka öka antalet kvinnor till tekniska utbildningar, än att försöka få fler män till de kvinnodominerande vård- och lärarutbildningarna, särskilt de med inriktning mot de lägre skolåldrarna. Det innebär att övriga underrepresenterade målgrupper riskerar att få mindre uppmärksamhet i rekryteringsarbetet, och färre faktiska insatser, anser bedömargruppen.

Det är samtidigt en samhällsstrukturell fråga som inte enbart gäller högskolan, eftersom könsbundna studieval är påtagligt redan på gymnasiet och i hög grad styr ungdomars val av högskolestudier. Här behövs mer genomgripande åtgärder som samarbeten mellan skolsystemen. Bedömargruppen framhåller därför behovet av att med stimulansmedel stödja och inspirera samarbeten mellan lärosäten och skolhuvudmän för att motverka samhällsstrukturella könsbundna studie- och yrkesval.

Fler personer med utländsk bakgrund än med svensk bakgrund påbörjar högskolestudier

Fram till för några år sedan var personer med svensk bakgrund de som var mest benägna att börja studera på högskolan. Men de olika kategorierna av utländsk bakgrund (född i Sverige av utrikes födda föräldrar och invandrat före sju års ålder) passerade för några år sedan de med svensk bakgrund, och har sedan dess en högre andel som börjar studera på högskolan. Den kategori som fortfarande har en låg andel som börjar studera på högskolan är de som invandrat efter 7 års ålder. Den andelen har dessutom minskat och ligger nu på under 30 procent.

Bedömargruppen menar att lärosätena bör samverka med ungdomsskolan och andra aktörer för att i högre utsträckning främja möjligheterna för personer med utländsk bakgrund att söka sig till högre utbildning. Särskild uppmärksamhet bör riktas till grupper med en nationell bakgrund som är underrepresenterad i högskolan eller inom en viss utbildning.

Social bakgrund påverkar i hög grad övergången till högskolan

Ungas sociala bakgrund har mycket stor betydelse för om de börjar studera på högskolan – mycket större än de skillnader som finns mellan kön och personer av olika nationell bakgrund. Vi mäter social bakgrund som den potentiella studentens högst utbildade förälder. Övergången till högskolestudier är högst bland de som har en förälder med forskarutbildning (83 procent) och lägst bland de vars högst utbildade förälder har förgymnasial utbildning (23 procent). Från årskullen som föddes 1973 till årskullen som föddes 1995 har inte mycket förändrats när det gäller snedrekryteringen utifrån perspektivet social bakgrund.

Bedömargruppen noterar att det finns lärosäten som samarbetar med studie- och yrkesvägledare från grund- och gymnasieskolor, komvux och lärcentrum i närområdet. Enligt bedömargruppen är det initiativ som har potential att bredda rekryteringen, eftersom det erbjuder viktiga kanaler som kan ge eleverna mer kännedom om utbildning och forskning på högskolenivå.

Bedömargruppen menar att lärosätena bör samarbeta och tillsammans utveckla en långsiktig regional samverkan med exempelvis skolhuvudmän, idrottsrörelsen och civilsamhället i arbetet med att bredda rekryteringen. Bedömargruppen anser att regeringen bör avsätta särskilda sökbara medel för gemensamma regionala initiativ.

Bedömargruppen föreslår också att lärosätena i högre grad använder sig av alternativt urval som ett verktyg för att bredda rekryteringen.

Stora skillnader mellan regioner och kommuner

Det är stora skillnader mellan Sveriges regioner och kommuner när det gäller hur stor andel av den unga befolkningen som påbörjar högskolestudier. Om vi ser till andelen som började studera vid senast 24 års ålder låg Stockholms län i topp med 51 procent år 2020, följt av Uppsala län med 48 procent och Skåne län med 45 procent. Lägst andelar hade Gotlands län med 36 procent, följt av Norrbottens län med 35 procent och Jämtlands län med 33 procent.

Bedömargruppen menar att lärosätena som inte redan har utvecklat metoder och tillämpning av validering och bedömning av reell kompetens, bör göra det för att främja breddad rekrytering och främja ett livslångt lärande. I samarbete med andra relevanta parter bör lärosätena systematisera möjligheterna för ökad rörlighet mellan eftergymnasiala utbildningar och högskolan. Det är insatser kan bidra till att utjämna skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika kommuner och regioner.

Bland gymnasieelever visar utrikes födda kvinnor och de med högutbildade föräldrar störst intresse för högskolestudier

Intresset för högskolestudier skiljer sig mellan olika ungdomsgrupper. Män som är födda i Sverige, de som har lägre utbildade föräldrar och de som läser på yrkesprogram visar överlag minst studieintresse. Störst intresse för högskolestudier har utrikes födda kvinnor, de som har högre utbildade föräldrar och de som i gymnasiet läser på högskoleförberedande program. De grupper som i hög grad planerar att läsa på högskolan när de går på gymnasiet är samma grupper som senare är överrepresenterade bland högskolenybörjarna. Det innebär att snedrekryteringen till högskolan grundläggs förhållandevis tidigt.

En generell ökning i antalet studerande men den sociala snedrekryteringen består

I födelsekullarna 1960–1993 har vi följt den sociala snedrekryteringen både till högskolan som helhet och till långa yrkesexamensprogam. Över tid har det blivit vanligare att kvinnor och män både börjar i högskolan och gör det på något långt yrkesexamensprogram – ökningen inträffade framför allt bland dem som föddes under 1970-talet. Uppgången bland 70-talisterna innebar dock inte någon generell utjämning av den sociala snedrekryteringen, vare sig till högskolan som helhet eller till de långa yrkesexamensprogrammen.

Analysen visar på en viss minskning i snedrekryteringen från och med studerande födda på 1980-talet. Från och med dem som föddes i mitten av 1980-talet fram till dem som föddes i början av 1990-talet, har snedrekryteringen minskat i viss utsträckning för båda könen.

Den sociala snedrekryteringen förstärktes i pandemins första fas

En tidig konsekvens av coronapandemin var att utsikterna på arbetsmarknaden generellt sett blev mycket sämre för unga. Med anledning av detta satsade regeringen redan under våren 2020 på omfattande utbyggnader av högskolan. Dessa två faktorer gjorde att rekordmånga sökte sig till högskolan hösten 2020. I vilken grad har pandemins konsekvenser påverkat den sociala snedrekryteringen till högskolan? Resultaten tyder i ett tidigt skede på att de sociala grupper som redan var överrepresenterade på högskolan före pandemin i högre grad än andra grupper sökt sig till högskolan under pandemin.

Direkta avhopp ökade för nybörjare med lågutbildade föräldrar och minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar tidigt under pandemin

Pandemin har inte påverkat direkta avhopp i någon större grad. De skillnader vi ser mellan vårterminen 2020 och vårterminen 2019 är överlag inte större än variationerna under den undersökta tidsperioden 2010–2020. Det enda undantaget framgår när vi jämför nybörjare med olika social bakgrund. De direkta avhoppen för nybörjare med lågutbildade föräldrar ökade vårterminen 2020 och minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar.

Studenternas prestationsgrad relativt oförändrad under pandemin

Sedan våren 2020 har stora delar av undervisningen i högskolan skett digitalt, examinationsformerna har förändrats och arbetsmarknaden för unga människor har försämrats. Eventuella konsekvenser av pandemin, och alla åtgärder som har genomförts för att bekämpa spridningen, har alltså haft liten effekt på studenternas direkta prestationsgrader. Baserat på direkta prestationsgrader har studenter med olika social och nationell bakgrund påverkats av pandemin på liknande sätt.

Policyer och resultat för breddad rekrytering i Skandinavien

För att belysa satsningarna på breddad rekrytering i Sverige utifrån en jämförelse med grannländernas arbete, har UKÄ tagit fram en policybeskrivning av breddad rekrytering i Skandinavien från 2010 och fram till i dag.

I Sverige betonades socioekonomisk bakgrund, kön och utländsk bakgrund i samband med att lärosätena ålades att främja och bredda rekryteringen, men även geografiskt ursprung och funktionsnedsättning har ofta funnits med i diskussionen. Breddad rekrytering diskuteras i Sverige som en fråga om demokrati och rättvisa samt om talangförsörjning och landsbygdspolitik. Reformmässigt har fokus främst legat på att skapa fler vägar till högskolestudier.

I Norge har breddningsarbetet ofta diskuterats utifrån begrepp som jämställdhet, jämlikhet och representativitet. Kvinnors, mäns och olika etniska gruppers ojämna fördelning mellan olika utbildningar har fått mer utrymme i Norge än i Danmark och Sverige. Den bristfälliga representationen av kvinnor, män och vissa etniska grupper har särskilt problematiserats inom en rad yrken där representativitet har ansetts ha särskilt stor betydelse, exempelvis lärare, poliser och socionomer.

I Danmark har diskussionen ofta förts utifrån begreppen social mobilitet i den högre utbildningen eller studenter från studieovana hem som påbörjar högre studier. Danska regeringars fokus har i huvudsak handlat om att öka effektiviteten och flexibiliteten i studierna. Könsbundna utbildningsval och frågan om att rekrytera fler kvinnor till naturvetenskap, teknik och matematik har varit föremål för flera projekt och insatser.

Att lägga ett stort ansvar på lärosätena för att bredda sin rekrytering är något som alla de tre skandinaviska länderna gör. I Sverige har det gått längst genom att lärosätena enligt lag är ålagda att aktivt främja och bredda rekryteringen. Universitets- och högskolerådet (UHR) samt lärosätenas samarbetsorgan blir nyckelspelare i att koordinera insatser och bidra till effektiv kunskapsspridning mellan de svenska lärosätena. I Danmark pågår ett forskningsprojekt som går ut på att effektutvärdera en vägledningsinsats med syfte att bredda rekryteringen till den högre utbildningen. Genom att vägledningen utarbetats på en centraliserad nivå kan projektet studera elever i 42 gymnasieskolor, samtidigt som ytterligare 54 skolor används som kontrollgrupp. Exemplet visar på den potential som mer centraliserade eller koordinerade insatser har när det kommer till att generera kunskap om vad som faktiskt fungerar och inte.

Skillnaderna ökar mellan hur olika grupper väljer utbildning och lärosäte

Skillnader i vilken utbildning och vid vilket lärosäte olika grupper studerar har blivit viktigare i takt med att en större del av befolkningen studerar på högskolan. Det framgår av en kunskapsöversikt över breddad rekrytering under perioden 2010–2020 i Sverige och Norden som UKÄ har tagit fram. Kunskapsöversikten visar också att sambandet mellan föräldrars och deras barns utbildningslängd har försvagats över tid. Samtidigt kvarstår mönstren där personer med olika kön eller social och nationell bakgrund läser olika slags utbildningar och vid olika typer av lärosäten. I vissa fall har mönstren till och med förstärkts. Skillnaderna drivs i hög grad av ojämlikheter i skolprestationer, en könsuppdelad arbetsmarknad, ojämlik tillgång till kunskap och information, olika typer av stöd och förväntningar från familj och omgivning samt olika förväntningar och preferenser när det gäller utbildningens längd, arbetsmarknadsorientering och närhet till familj och vänner.

Lärosätenas användning av lokalt beslutade urvalsgrunder ökar breddad rekrytering

I regleringsbreven för budgetåret 2019 fick UKÄ och UHR i uppdrag att i samarbete kartlägga och analysera hur universitet och högskolor använder lokalt beslutade urvalsgrunder vid antagning till högre utbildning. Lokala urvalsgrunder kan bestå av andra särskilda prov än högskoleprovet, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och andra sakliga omständigheter för utbildningen.

Analysen visar att lokalt beslutade urvalsgrunder kan bidra till att personer med olika social bakgrund får fler vägar in till högre utbildning. När analysen särskiljer lämplighet från social bakgrund visar undersökningen att det går att uppnå båda målen. Lokalt beslutade urvalsgrunder kan leda till rekrytering av studenter som har större möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen, samtidigt som de i viss mån har en annan social bakgrund än de som antas i andra urvalsgrupper.