Frågor och svar om vägledningen Föreskrifter inom högskolan

UKÄ publicerade i början av 2024 vägledningen Föreskrifter inom högskolan. På den här sidan har UKÄ sammanställt ett urval av frågor och svar om vägledningen.

De statliga universiteten och högskolorna fick i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att utveckla arbetet med de föreskrifter som de beslutar om. UKÄ fick i sitt regleringsbrev ett motsvarande uppdrag att stärka lärosätenas arbete med föreskrifter. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i de resultat och slutsatser som redovisas i UKÄ:s rapport Lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter. Redovisning av ett regeringsuppdrag.

I den grundläggande modell för lärosätenas föreskriftsarbete som presenterades i rapporten ingick att UKÄ ska ta fram en vägledning för att stärka lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter.

Vägledningen Föreskrifter inom högskolan publicerades på UKÄ:s webbplats den 2 februari.

På den här sidan har UKÄ sammanställt ett urval av frågor och svar som UKÄ har fått om vägledningen.

Läs rapporten Lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Pdf, 660 kB.

Läs vägledningen Föreskrifter inom högskolan. Pdf, 475 kB.

Föreskrifter är rättsregler som kännetecknas av att de är bindande för både myndigheter och enskilda samt att de är generellt tillämpliga. En föreskrift ska rikta sig till en allmänt avgränsad krets av personer och ange vad som gäller i en viss situation. Ett lärosäte måste ha ett bemyndigande för att kunna meddela en föreskrift.

En möjlighet att besluta föreskrifter innebär inte en skyldighet att göra det. Om lärosätet vill ha generellt tillämpliga rättsregler på ett visst område, som är bindande för både lärosätet och enskilda, finns dock ingen annan möjlighet att uppnå detta än genom föreskrifter.

Det finns inga hinder mot detta.

UKÄ.s tillsyn omfattar endast högskoleförfattningarna. Andra bemyndiganden att meddela föreskrifter än vad som anges i högskoleförfattningarna ingår därför inte i vägledningen.

För att det ska röra sig om ett bemyndigande krävs i princip att det tydligt framgår att det är fråga om ett uppdrag att meddela föreskrifter. Lärosätet måste självt göra en bedömning av vad det är för slags normgivningskompetens som regeringen har delegerat till lärosätet och hur långt bemyndigandet sträcker sig.

UKÄ är tillsynsmyndighet över universitet och högskolor och ser det inte som sin uppgift att tillhandahålla en sådan lista som kontinuerligt uppdateras. Det är varje myndighets ansvar att känna till vilka bemyndiganden man har.

Ordningsregler är inte föreskrifter. Avstängning av en student får ske om förutsättningarna för det enligt 10 kap. högskoleförordningen är uppfyllda.

Säkerhetsregler är inte föreskrifter.

Arbetsordningen är en intern föreskrift som inte behöver kungöras. UKÄ har inte tagit med sådana styrdokument i den här upplagan av vägledningen..

Ett lärosätes anställningsordning och antagningsordning får närmast betraktas som något slags regelsamlingar. Arbetsordningen är en intern föreskrift som inte behöver kungöras.

Antagningsordningen är en regelsamling vilket innebär att den inte är en föreskrift. Vad en antagningsordning ska innehålla anges i 6 kap. 3 § högskoleförordningen (1993:100). Föreskrifter ska beslutas enligt den formella ordningen som gäller men föreskrifterna får återges i antagningsordningen.

Anställningsordningar och antagningsordningar är regelsamlingar. UKÄ har inte tagit med sådana dokument i den här upplagan av vägledningen.

UKÄ har inte tittat närmare på den frågan inför publiceringen av den första upplagan av vägledningen. Frågan kan bli aktuell en kommande upplaga men det är i första hand lärosätet som ska ta ställning till när det behöver göras en konsekvensutredning.

Hela lärosätets bemyndigande måste hanteras i enlighet med den formella ordning som gäller för utfärdande av föreskrifter.

UKÄ har bedömt att dessa formuleringar inte är tydliga bemyndiganden, se vägledningen s. 13. De har därför inte tagits med i vägledningen.

UKÄ har inga invändningar mot detta.

Det viktiga är att det är en behörig beslutsfattare som har fattat beslut om att fastställa föreskrifterna. Namnet på beslutsfattaren ska framgå av föreskriften (namnunderskrift) men en egenhändig namnteckning/elektronisk underskrift behöver inte finnas i föreskriften som publiceras.

UKÄ behandlar den frågan i vägledningen, se s. 27.

UKÄ behandlar den frågan i vägledningen, se s. 27.

UKÄ anser att alla lärosäten bör publicera sina föreskrifter och andra styrdokument på en samlingssida på lärosätets webbplats, som även är tillgänglig för externa läsare, se vägledningen s. 27. Samtidigt är UKÄ medvetet om att det kan uppstå enstaka gränsdragningsfall då lärosätet får göra en särskild bedömning av om styrdokmentet ska publiceras.

Enligt UKÄ:s uppfattning bör föreskrifterna publiceras på lärosätets webbplats så snart som möjligt efter beslutet att fastställa dem och dessutom i god tid innan de träder i kraft. Detta innebär att föreskrifterna bör vara publicerade minst fyra veckor innan ikraftträdandet - i undantagsfall så kort som två veckor. Anledningen till detta är att de som omfattas av föreskriften ska få tillräcklig tid på sig för att hinna rätta sig efter de nya föreskrifterna (Ds 1998:43, s. 140).

Se rapporten Lärosätenas arbete med att utfärda föreskrifter. Redovisning av ett regeringsuppdrag, s. 43 f.

Detta är inte den första och sista upplagan av vägledningen. UKÄ planerar exempelvis att ge ut en ny, uppdaterad upplaga av vägledningen när regeringen har klarlagt vilken status kurs- och utbildningsplaner samt allmänna studieplaner har.

Sidan uppdaterades den 13 juni 2024

Etiketter: Student