UKÄ har haft i uppdrag att genomföra en halvtidsutvärdering för att följa upp och analysera det svenska deltagandet i Horisont Europa. Utvärderingen visar att Sverige tillhör de länder som får flest ansökningar godkända men att vi inte riktigt når målet för andelen beviljade medel. Svenska sökanden beviljas samtidigt en högre andel av de beviljade medlen inom vetenskaplig spetskompetens och innovation.

Horisont Europa är det nionde europeiska ramprogrammet för forskning och innovation. Det pågår under perioden 2021–2027 med en budget på över 95 miljarder euro. UKÄ har fått i uppdrag att följa upp och analysera det svenska deltagandet i halvtid. Halvtidsutvärderingen innehåller bedömningar av i vilken grad de uppsatta målen i den nationella strategin för svenskt deltagande har uppnåtts.

UKÄ har analyserat statistiska uppgifter tillsammans med uppgifter från sexton intervjuer och en workshop för att bedöma i vilken grad respektive mål har uppnåtts. För att bedöma måluppfyllelse har vi använt den nationella strategins beskrivningar av insatser som ska bidra till att respektive mål uppnås.

Heléne Fröborg som är projektledare för utvärderingen på UKÄ säger att arbetet har varit intressant men också komplext:
- Målen i den nationella strategin är omfattande och svåra att analysera för att fånga måluppfyllelsen. Målgruppen för Horisont Europa är också mycket bred, där forskningsfinansiärer, forskningsinstitut, universitet och högskolor, företag, industri, offentlig sektor och civilsamhälle förväntas delta. Det har varit en strävan och en utmaning att i underlagen inkludera så många olika röster som möjligt.

Flest godkända ansökningar

Det första målet i den nationella strategin anger att Sverige ska tillhöra de främsta deltagarna avseende andel beviljade ansökningar och att Sverige ska beviljas mer än 3,7 procent av totalt beviljade medel. Halvvägs in i programmet tillhör Sverige de länder som får flest ansökningar godkända av de ansökningar som man skickar in. Sverige når däremot inte målet för andelen beviljade medel. Sverige har beviljats 3,4 procent av de totala medlen, vilket ändå är i linje med Sveriges deltagande i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020.

- Det var inte en överraskning men en intressant insikt att Sverige tillhör den gruppen länder som får flest ansökningar godkända av de ansökningar som man skickar in. Det finns goda förutsättningar för ett ökat deltagande, menar UKÄ. Här kan kunskapsspridning om ansökningsskrivande mellan forskare och informationsinsatser till företag och offentlig verksamhet spela en viktig roll, säger Heléne Fröborg

Mer samordning och resurser

Det finns totalt åtta mål satta för Sveriges deltagande (se faktaruta). UKÄ bedömer utifrån halvtidsutvärderingens resultat att tre av målen har uppnåtts och att de återstående fem delvis har uppnåtts. UKÄ föreslår fler riktade informationsinsatser till kommuner, regioner och företag för att bidra till deltagande i ramprogrammet. UKÄ noterar att det behövs omfattande fortsatta insatser för att kunskap och resultat från Horisont Europa i större utsträckning ska komma till användning i det svenska samhället. Sverige behöver bland annat samordna arbetet på EU-nivå ytterligare för att påverkansarbetet ska bli mer strategiskt och för att bättre synliggöra Sverige. Det är viktigt att experterna har nödvändiga resurser för sitt arbete och kan inhämta behov och synpunkter från referensgrupper, anser UKÄ. Det finns också behov av en tydligare samordning när det gäller villkoren för de nationella kontaktpersonernas arbete. Vidare noterar vi en nedgång i beviljade medel för infrastrukturer för Sveriges del. UKÄ föreslår att nedgången följs upp av ansvarig myndighet.

Läs rapporten Halvtidsutvärdering av strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa Pdf, 1 MB.